1000 kilometer

 
 
Idag efter 2km på morgonen passerade vi den magiska 1000km gränsen. Så magisk var den kanske inte men kändes bra för oss. Vi hade faktiskt inte kunnat föreställa oss att vi skulle klara av att gå så långt. 
 
Imorgon når vi Burgos där det ska finnas många fina byggnader och ett arkeologiskt museeum. Vi får se om det är något speciellt när vi kommer dit.
 
I början var det lite opersonligt då vi sovit på små ställen men nu har det börjat bli bättre. Igår sov vi i en by där kyrkan drev ett härbärge och det var riktigt mysigt och personligt.  Vi fick en privat visning i en kapell som var byggt inne i ett berg och därefter åt vi middag tillsammans. Kvällen avslutades med böner i ett mysigt och avkopplande kapellrum på vinden. Alla fick läsa högt från lappar som andra tidigare pilgrimmer skrivit. Det fanns flera som var skrivna på svenska. Det var önskningar och om hjälp på vägen och hjälp för nära och kära där hemma bland annat. Det var en upplevelse i sig som vi är glada över.
Vi har även träffat den första svensken. En man som driver ett vandrarhem på Öland. Väldigt trevlig och vi har fått många goda råd och nya idéer för framtiden.
 
Inatt åt vi på resturang med 10 andra pilgrimmer vilket var jättetrevligt med många skratt.  Mycket amerikaner från västkusten.  
 
Fannys fötter fortsätter bråka och värka. Emils ländrygg samt höft har börjat bränna o värka igen men vi biter i och snart är vi framme. Bara ungefär två till tre veckor kvar! 
 
För några dagar sedan såg vi spår av finanskrisen och den byggboomen som var innan. Ett helt bostadsområde med plats föe tusentals stod och gapade tomt. Mängder av radhus och lägenhetskomplex helt tomma. Det bodde bara en 20 personer i de minst 100 byggnaderna vi såg. Kändes lite ledsamt med så många tomma nybyggda hem.  Fanns t.om en swimingpool, barnpool, tennisbana och basketboll bana. Men allt som sagt tomt. En spökstad.
 
Hoppas ni alla har det bra och vi önskar er det bästa. 
 
 
 
 


Kommentarer
Postat av: Ann och Bengan

Stort grattis till 100 mil! Måste kännas härligt att gått så långt även om fötter och rygg ger sig till känna. Tänk att det är "bara" drygt två veckor kvar 😀Önskar er också det allra bästa resten av tiden. Kramar från Enköping

2014-10-17 @ 22:00:11
Postat av: yvonne och Anders

Visst har vi det bra här hemma. ¿ 100 mil? inte konstigt att ni har ont lite här och där. Snart framme.. Ni verkar ha fått många vänner på vägen ochhaft kul. Ha det bra så syns vi på onsdag mamma och pappa i karlstad

2014-10-18 @ 07:59:45
Postat av: Katja Raiskio Granum

Grattis!! Underbart att kunna läsa om erat äventyr. Saknar dig Fanny! Puss och kram!!

2014-10-18 @ 09:58:37
Postat av: Bosse

Gissa om det är en stolt farbror som sitter här och tycker att ni är jätteduktiga. Det måste nog ligga i släkten, det säger jag iallafall på mitt jobb, där dom blir informerade om allt vad ni får vara med om. Dom tycker också att det är starkt gjort av er, och dom är nästan lika nyfikna som vi om hur det går för er. Vi tycker alla här att ni gör en bedrift och önskar er all lycka på den fortsatta färden, för ni måste fortsätta, för det är så spännande att läsa om er. Kram Bosse o Janet

2014-10-18 @ 10:29:03
Postat av: Anonym

Hej Fanny och Emil! Tack för vykortet! Vad kul med bloggen, nu kan jag följa er! Puss och kram

2014-10-19 @ 10:44:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: